Två veckor för tidigt.

Ja, för dom som känner mig så vet väl de flesta att jag gillar att komma i tid.
Förr, innan vi hade barnen kom jag alltid väldigt mycket i tid. Det var inte alltid att de man var bortbjudna till var ombytta och klara när jag dök upp. Eller som när jag och mannen började dejta för en så där 24 år sedan, så kom jag alltid tidigt och han sent. Jag kunde vara på plats ca. 40 minuter före utsatt tid. Min man å andra sidan har alltid varit tidsoptimist och kunde komma 40 minuter efter utsatt tid. Ja, ni förstår själva att det är ett under att det faktiskt blev vi.
Men med åren har vi jämkat ihop oss så nu för tiden kommer vi oftast i tid eller lite sent.

Men så i dag for jag iväg tidigt då jag hade en läkartid för att kolla statusen på underedet. När jag så står där i kassan och ska anmäla min ankoms säger sköterskan att jag inte ska var där förräns om två veckor. Fattar ni vad för tidigt jag kom denna gång. Jag försöker att få komma in nu när jag ändå är där, men så gick det inte att göra så jag fick snällt åka därifrån.
Jag åkte till jobber och köpte en god frukostmacka på vägen. Väl framme på jobbet fick jag en lugn start på dagen med macka, kaffe och en skvallertidning.
Jag ska inte klaga. Det hade varit värre om jag kommit två veckor för sent.

Maria